|
Giclée är franska och betyder spruta.
Giclée-metoden möjliggör för konstnärer att giftfritt och
miljövänligt göra sina digitala verk i upplagor med mycket hög
kvalité på utskrifterna. Villkoret är att man använder rätt skrivare
(Epson storformatskrivare), rätt färg och rätt papper eller rätt
canvas (målarduk). I sådana fall
håller utskrifterna i minst 75 år utan att förändras (förmodligen betydligt längre)
under normala belysningsförhållanden.
GICLÉE FINE ART (eller enbart
Giclée) anger endast hur bilden är
utskriven. Namnet har alltså inget att göra med hur man framställt
bilden. Det är alltså inte ett digitalt konstgrafiskt verk för att det står
GICLÉE FINE ART eller enbart GICLÉE. Då måste det vid tekniken också stå ex.vis Digital
Print, Digital Painting eller Compugraphy. Det är först då man talar
om att bilden är gjord i datorn.
Tekniken är helt datorbaserad och här
kan man tyvärr "fuska" hur mycket som helst. Ser du ett grafiskt
blad som ser ut som en akvarell, akrylmålning eller som en olja
skall du iaktta bilden särskilt noga. Finns de typiska kännetecknen
för de olika målningsteknikerna tittar du förmodligen då på en
reproduktion, visserligen en hållbar sådan, men ändock en
reproduktion. Då är förmodligen bilden inskannad i datorn eller
digitalfotograferad och sedan införd i datorn. När den väl är där
behöver man bara trycka på en utskriftstangent och bilden skrivs ut
i en storformatskrivare med ett i bästa fall ljusbeständigt bläck
och i bästa fall på ett riktigt grafikpapper. Vad jag vet är det
bara Epson som har det här bläcket. Håller minst 75 år, förmodligen
betydligt längre, i vanlig rumsbelysning. Utskriftspappret är lika
viktigt som bläcket. Det måste givetvis vara syrafritt och inte för
tunt. Helst 250 gram/kvm eller mer. Fråga helst upphovsmannen om
skrivare, färg och papper. Visa att du är initierad. Fråga även om
de här sakerna när konstnären uppger litografi eller serigrafi. Det
finns en del icke seriösa bildmakare som uppger dessa tekniker när
det i verkligheten är en Giclée-utskrift. I sådana fall där man bara
skannar in eller fotograferar in bilden i datorn anser jag att man
skall saluföra bilden som en onumrerad och osignerad reproduktion
och inte som grafik eller ännu värre som original (akvarell, olja,
akryl etc). Priset bör då också vara betydligt lägre än för en
"riktig" datorframställd bild. Ca 2-300 kr + pålägg för
provisionsbortfall för ett omonterat och oinramat A3-format skulle
kunna vara rimligt, om det uppfyller kriterierna för "Giclée Fine
Art" (2010).
Om det är datorgrafik (Kompugrafi,
Compugraphy, DigiPrint, Digital Print, Digital Painting) man sysslar
med, gör man bilden i datorn. Visserligen kan det även här förekomma
inskannade bilder men dessa är då sedan datormanipulerade på något
sätt. Själv gör jag oftast hela bilden i datorn. Ibland kan jag göra
ett fotomontage, men då kallar jag det så. Jag vet i förväg vad jag
skall göra, men jag börjar alltid från en svart eller vit yta på
skärmen. Därefter har jag ett arbete på åtskilliga timmar vid datorn
innan bilden är färdig.
Målarpenseln och ritverktygen är de som
finns i "Photoshop". Här gör jag ungefär samma jobb på skärmen som
jag annars gör i tryckramen med skurna schabloner, rakeldragningar
och med airbrush-sprutan på tryckpappret när jag gör en
handkolorerad serigrafi (serifoliegrafi). Bilden är i datorn gjord i
full skala med upplösningen 300-400 ppi och ett färgdjup på 16
bitar/kanal. Bilden blir alltså mycket "tung". Vid sparandet i "tiff"
tar en bild med utskriftsformat på 80 x 54 cm och 16 bit färgdjup ca
700 MB till 1,5 GB när man har lagren kvar. Arbetstiden i datorn för
en sådan bild kan variera mellan 40 och 150 timmar när jag väl har
min bildidé färdig. Som teknik anger jag sedan DIGITAL PRINT (GICLÉE
FINE ART) för att markera att det är datorgrafik och inte en
reproduktion. Skriver jag ut på canvas (målarduk) använder jag
tekniknamnet "DIGITAL PAINTING" (GICLÉE FINE ART). Arbetar jag med
datormanipulerade foton kallar jag det DIGITALT FOTOMONTAGE (GICLÉE
FINE ART). En del konstnärer använder tekniknamnet "Kompugrafi" i
stället för "Digiprint" eller "Digital Print". På sätt och vis är
det namnet mer logiskt. Litografi = skriva i sten; Serigrafi =
skriva i siden; Serifoliegrafi = skriva i siden och folie; Fotografi
= skriva i ljus; Datorgrafi eller Compugraphy borde då vara = skriva
i dator. Internationellt ser man oftast beteckningen "DIGITAL PRINT".
Upplagan jag bestämmer mig för kan nu
fördelas på olika storlekar. Förminska går bra men inte tvärtom.
Numreringen sker som typ 1/30 (120), där 30 markerar just denna
storleks upplaga och 120 totala upplagan. När jag gör Digital
Painting blir upplagan betydligt mindre. Utskriften sker sedan i en
storformatskrivare, Epson Stylus Pro 7900 eller 9900 med arkiv- och
ljusbeständigt UltraChrome och HDR -bläck (11 olika färgpatroner).
Utskrifterna håller minst 75 år utan någon som helst färgförändring
– förmodligen betydligt längre. Idag finns det testuppgifter som
visar på ca 200-300 år om det inte är för ljusa miljöer,
Utskriftspappret måste vara ett syrafritt giclée-coatat grafikpapper
eller en giclée- coatad canvas, Själv använder jag Hahnemühles media
eller Epsons egna fabrikat. Det är endast utskrifter med sådant här
bläck, papper och canvas som får kallas "Giclée Fine Art". Sådana
här skrivare kostar från ca 20.000 till 150.000 (Epson Stylus Pro)
beroende på storlek och varje färgpatron också beroende av storlek
kostar 1.300 - 2.500 kronor styck för Epson Stylus Pro 7900 (år
2011).
Fördelar med den här metoden är att
jag faktiskt får en mer hållbar utskrift än med traditionella
metoder som litografi, serigrafi eller färgetsningar. Jag behöver
inte som i serigrafi eller litografi göra hela upplagan på en gång.
Jag slipper alla ohälsosamma lösningsmedel (thinner, terpentin,
kaustiksoda med mera) i samband med framställningen. Jag får en
superfin utskrift som passar min teknik som hand i handske. Dessutom
får jag ett grafiskt blad som för konsumenten blir åtskilligt
billigare än ett serifoliegrafi (handkolorerad serigrafi) i samma
upplaga och storlek.
Hade den här tekniska möjligheten
funnits under renässansen hade exempelvis Leonardo da Vinci säkert
använt sig av den. På den tiden fick de nöja sig med "Camera
Obscura".
Björn Carlén (medlem i Grafiska Sällskapet,
Grafik i Väst, KRO, Svenska Konstnärernas Förening, BUS och
Dalslands Konstnärsförbund)
KLICKA HÄR om du
vill ha ovanstående text i PDF-format.
PS Vill du se mina
egna tester på hur ljuset påverkar bläckstråleutskrifter kan du
klicka här. Sedan klickar du på nr 2
Process (PhotoShop)
Om du vill se hur en av
bilderna ("REKVIEM", nedan markerad med
X) kommit till klickar du här.
Nedan ser du några blad
som jag gjort i den här tekniken. Klicka på den bild du vill veta
mer om. Den nedre porträttbilden är ett digitalt fotomontage utskrivet med
samma teknik.

X
http://www.wilhelm-research.com/epson/
|