© Björn Carlén: "Skalmodellering"
Texten över bilden finns givetvis endast på webbsidan. Den är till för att försvåra kopiering och förfalskning
 

Klicka här om du är intresserad av köp.

Om man vill ha stora sammanhängande ytor använder man sig gärna av akvatinttekniken. Akvatintgrunden görs genom att på den absolut rena kopparplåten strö ett tunt lager asfalts- eller hartspulver. Sker lättast i ett så kallat akvatintskåp. (Se nedan till höger).
Längst ner i skåpet ligger det en större mängd asfalt- eller hartspulver. Genom blåsning eller borstning får man pulvret att flyga runt och skåpet blir fyllt med ett svävande "damm" som sakta faller ner mot skåpets botten. Just när man skakar om pulvret har man luckan stängd och öppnar den därefter ett kort ögonblick för att placera plåten på ett galler en bit ovanför skåpets botten, och stänger den genast igen.

Efter någon minut har det avsatts ett jämnt lager pulver på plåten som nu försiktigt tas ut och bränns underifrån med en gasollåga. Pulvret (asfalt eller harts) smälter då till droppar som sedan hindrar syran att "bita" i plåten. (Mellan dropparna är det öppen plåt). De partier som skall vara helt vita blockeras med flytande grund innan första badet, sedan jobbar man vidare med flera bad och följer en etsnyckel (Se bild till höger). Ju längre tid man etsar desto mörkare avtryck. För att få sådana toningar från vitt till svart  som du ser i detaljbilderna ovan, måste man göra små blockeringsförändrinar och många bad i svag lösning. Den ljusaste gråtonen har ca 10 sekunder och den svarta ytan ca 40 minuter. I de här bilderna har det behövts 35-40 blockeringar och "syrabad".

 
Björn Carlén: Hölje (detalj)
Akvatintetsning                                   

Akvatintskåp.  På sidan av skåpet har jag en cykeltrampa med kedja som  roterar ett par borstar inne i skåpet.

Skåpluckan öppen

Björn Carlén: Oåtkomligt
(detalj). Akvatintetsning

Etsnings - nyckel som PDF
Klicka