Tack alla som besökte utställningen!

Resultat efter utställningens slut den 13 augusti 2011

59 bilder på väggarna. Under första timmarna av vernissagen var det dåligt med folk men vid dagens slut kl 18 hade ändå ca 100 personer besökt utställningen. På eftermiddagen var det nämligen "Hästens dag" på Baldersnäs och det drog mycket folk. Hur många som var där de följande 35 dagarna vet jag inte, men gissningsvis var det totalt ca 4.000 besök. (Jag grundar detta på antalet namn i besöksboken, där jag av erfarenhet vet att endast ca 10 - 15 % skriver sitt namn). Dagarna efter vernissagen var utställningen till största delen obemannad. I stället hade jag en slags själv-service-system där besökaren kunde markera inköp och lägga en beställningsblankett i en försluten box. Av den anledningen hade jag också mycket texter som berättade om bilderna. Teknik, tankar och idéer. Totalt såldes bilder för katalogpris 14.100 kr. Efter rabatter som det var under vernissagen, blev summan 11.700 kr. Landstingets inköpare lyste som vanligt med sin frånvaro.
Två tidningar skrev om utställningen, dock inte "Dalslänningen" som har Bengtsfors som hemkommun. Längst ner på den här sidan kan du läsa TTELAS artikel.

Några kommentarer i besöksboken: "Fantastiska bilder" - "Spännande nytänkande bilder" - " Tankvärda och häftiga" - " Tack för en fin upplevelse" - "Utmärkt utställning" - "Tack för en fantastiskt intressant utställning som jag hoppas komma tillbaka till flera gånger innan den stänger" - "Fantastisk udstilling, må se mer på hjemesiden"

Positiva erfarenheter av utställningen:
1. Stort besökarantal och stor respons kan jag se i besöksboken. Ca 4.000 personer på fem veckor får man inte i en konsthall.
2. Lätt att hänga bilderna. Alla väggar är vita och spikbara.
3. Rätt så bra belysning. 35 spotlights à 60 w som tyvärr är placerade för långt från väggarna.
4. Inga bilder skadade eller blev stulna trots att utställningen till största delen varit obevakad.

Negativa erfarenheter av utställningen:
1. 380 kvm yta kändes litet för ödsligt. Man skulle nog ha kombinerat måleri och grafik med skulptur på golvytan. Om man delade upp rummet med en vikvägg skulle man få ett något intimare rum med ungefär lika många hängbara väggmetrar.

2. Att lokalen vid ett par tillfällen ockuperades av annan verksamhet ("Starke man" och "Kanotmaraton"). Att man vid ett tillfälle hade en släktträff för 150 personer spelade däremot inte så stor roll. Då fick de ju en trivsammare miljö och det var säkert flera som tog del av utställningen. Ett anslag på dörren (som den dagen var låst) hade förståss varit på sin plats.

Varför har samma bild olika storlekar ?

När man sysslar med Digital Print eller Digital Painting - bilder gör man den största versionen i datorn. De bilder som dominerar på den här utställningen är den största versionen. Eftersom tekniken är digital har man möjlighet att även välja versioner i mindre storlek. Tvärtom kan man inte göra. Alltså att göra bilden liten i datorn och sedan förstora den. Då blir kvaliteten lidande. Oftast gör jag tre versioner — en stor, en medel och en väldigt liten. Några enstaka gånger har det blivit fyra versioner och då oftast i samband med speciella temautställningar där ett visst mått varit styrande. Upplagan är i regel 30 ex av varje storlek men därmed inte sagt att varje bild kommer att skrivas ut i totalt 90 ex. Förmodligen i ett mycket färre antal. 90 ex är endast ett maxtal som jag får göra bilden i. Detta gäller för Digital Print. När jag gör Digital Painting, alltså utskrifter på canvas har upplagorna varit totalt 36. (3+9+12+12). När det gäller serigrafi, serifoliegrafi och litografi är det inte så. Där måste man göra hela upplagan samtidigt. Då trycks ju en färg i taget på alla blad.
Nu förstår ni varför bladen är numrerade typ 1/30 (90). 1/30 står för ordningen på just det här bladet och 90 för totalupplagan. På Digital Paintbilderna är numreringen på baksidan där även min namnteckning finns.

Samma sak gäller om du klickar på bilderna i nedanstående plan. (Inte de minsta, men det är ju oftast en mindre variant av en större.

Innan jag hänger utställningen gör jag en noggrann planering i skala 1:50. Det är mycket mindre energikrävande att flytta om placeringar av bilder på skärmen än i konsthallen.

Vernissagepublik som kollar hur stereobilderna fungerar

Så här såg det ute inne i utställningshallen när "Kanotmaraton" satte upp sina bord fredagen den 12 och 13 augusti.
Då hade utställningsbesökare inte så stor chans att ta del av bilderna.

DATORISERAD. Björn Carlén målar tavlor i datorn. Inspirationen kommer från omvärlden – politik, sjukdomar och samhällsfenomen.
Foto: Anna Sofia Dahl

Björn Carlén har symboliken i fokus

BALDERSNÄS

Han målar med hjälp av datorn och tycker om när betraktaren ser andra saker i hans verk än vad han själv gör.  Björn Carlén visar just nu sina tavlor för Baldersnäs besökare.

Spiral V Slingrande III Det blev inte mycket bär i år

Ett ryggskott 1985 förändrade allt. I 14 dagar blev konstnären Björn Carlén sängliggande och det var startskottet för övergången från serifoliegrafi, en blandning av vanlig serigrafi som görs i tryckramen genom en screenduk och att spruta färgen genom en montagefolie i stället för att dra alla färger med rakeln på screenduken, till digital målning.

– Då fanns det inga program för det där, så jag tänkte att jag skulle lära mig. Och med min commodore 64 i knät började jag med att rita raka linjer över skärmen.

Och lärde sig, det gjorde han. Så bra att han blev erbjuden att sälja sitt program, men tackade nej. – Jag tänkte att jag skulle sälja det själv, men var alldeles för tidigt ute. Skolorna förstod inte varför man skulle behöva rita saker i ett datorprogram, säger han.

På randen Förändring

Kunde ta en dag
Allt börjar med X, Y och Z i Björns tavlor.
– Jag bestämmer hur stor formen ska vara – hur bred, hög och djup. Sen gör jag en skiss i min Amiga som jag för över till pc:n, där jag lägger skuggor och färger.

Björn Carlén pekar mot en liten informationstavla på väggen i den stora virkestorken på Baldersnäs herrgård. Där syns de verktyg i datorn som han använder i sitt skapande.

– Jag jobbar på samma sätt som innan, men då fick jag rita upp små skisser som jag sen gjorde om i olika varianter.

Då kunde det ta en dag för Björn att göra en skiss.

– Så tänkte man ’det hade varit bättre om jag vred den där lite åt det håller’ och så fick man göra om en ny skiss nästa dag. Nu är det lite smidigare.

Korsdrag - Röd Korsdrag - Blå

Symboliken
Runt om i lokalen hänger kryptiska tavlor med geometriska former. Och tittar man riktigt noga upptäcker man att det finns mer under ytan än vad det första intrycket ger sken av. Hästhuvudena på ett schackbräde och flaggor i bakgrunden som blåser åt olika håll. Tavlan heter ”Korsdrag” och gjordes inför valet.

– Hästar på ett schackbräde går inte rakt fram, man vet aldrig vart de är på väg. Och flaggorna är sådana de har i tornerspel, säger Björn.

– Jag jobbar mycket med symbolik. Jag läser mycket om det också och tycker att det är spännande, säger han.

Utställningen på Baldersnäs är hans 356:e.
– Snart måste jag nog ta det lite lugnt och bara vara pensionär, säger han.

Resumé (Stereo)

Från bakverk
När han 1959 gick ur Konstfack i Stockholm fick han jobb som bildlärare i Östersund, men tog flyttlasset till Åmål tre år senare. Och där har han stannat kvar.

– Det är bra här, ska man ut och handla ett par saker så går det snabbt till affären. I Stockholm tar det mycket längre tid, säger han.

Tiden i den välkända konstskolan ser han som fem år av bra konststudier.
– När jag gick på konstfack var det inte lika mycket spektakel. Då var det bara en bra konstskola, säger han.

Konstintresset började dock mycket tidigare än så.
– Jag hittade ett par oljemålningar som jag gjorde när jag var elva år och blir häpen över hur bra de är.

Och kanske härstammar intresset från bakverk.
– Mina farbröder hade ett konditori och jobbade mycket med marsipan.

Parallellt med arbetet som bildlärare har han hela sitt liv jobbat med bilder.
– Det är inte så slitigt när man gör något som man gillar.

Anna Sofia Dahl